Brunst

Med värme och ljusare dagar kommer även brunsten hos våra ston. I Sverige visar de flesta ston brunst från februari/mars till tidig höst då de oftast enbart är fruktbara under den ljusa och varma årstiden.
Under hösten och vintern går stonas reproduktionsorgan i vila och livmodern slappnar av. Äggstockarna vaknar när mängden dagsljus ökar och de blir alltså aktiva igen efter vinterperioden. Hypofysen i hjärnan börjar producera hormoner som ser till att äggstockarna stimuleras så de hamnar i ägglossning.

Om man går i betäckningstankar bör man se till att stoet har fällt sin vinterpäls och är fin i hullet för att de skall komma i brunst. Man bör alltid vänta till andra eller tredje brunsten innan betäckning, just för att första brunsten inte brukar leda till ägglossning. Man bör vänta med att betäcka ungstona tills de är könsmogna vid åldern 2,5-3,5 år och den lättaste åldern att få ett sto dräktigt sägs vara mellan 4-14år.

Stonas brunstcykel är ca 19-24 dagar, men detta är som allt annat självklart individuellt. I slutet av cykeln är den period då stoet visar brunst och brunsten pågår under ca 3-8 dagar. Innan mellanperioden inleds avslutas brunsten med ägglossning. Där ägget suttit i äggstocken bildas en gulkropp och denna producerar hormoner och finns kvar i ca 12-13 dagar innan den släpper om ingen befruktning skett.

Första brunsten efter fölning brukar ske efter 6-10 dagar, dock brukar man rekommendera att vänta till nästa brunst då det inte är helt säkert att livmodern är redo för en ny befruktning direkt.
Har man ett sto som man har problem med att se om hon är i brunst eller inte kan man alltid ”teasa” om man har en hingst till hands annars kan man göra en gynekologisk undersökning. Med att ”teasa” menar man att man tar fram stoet till hingsten, slår hon mot hingsten och visar ointresse kan man konstatera att hon inte är i brunst.
Stona visar att de är i brunst genom att de lyfter på svansen, blinkar med vulvan, skvätter urin och ofta ställer de även upp sig. Detta är naturligtvis individuellt och alla ston gör på sitt sätt.
Vissa ston har en tyst brunst och visar knappt några symptom överhuvudtaget och sen finns det de ston som har väldigt starka brunstsymptom. De som knappt visar symtom är oftast de som är ranglåga, har föl vid sidan av eller kan även lida av kromosomrubbningar. Har man dock problem med överdrivna symtom kan det i vissa fall handla om äggstockstumör, infektion i urinvägar eller helt enkelt ryggont.
Det är inte ofta dessa problem finns, men man ska vara medveten om dem.
Ston kan också få cystor eller tumörer på äggstockarna som kan leda till att de får ett ändrat beteende.

Miljön spelar självklart in på hästens humör och en häst i en stressad miljö visar antagligen mer symtom än en häst som inte gör det.
Har man ett sto som brunstar kraftigt kan det vara en idé att flytta hästen till lugnare miljö om man idag vet med sig att det kan finnas risk för vissa stresspåslag i nuvarande miljö. Man vill alltid kolla att hästen inte lider av andra problem i första ändan, så att man helt säkert kan säga att det är just brunsten som är problemet. En klinisk undersökning hos veterinär för att utesluta andra orsaker är en bra ände att börja i.

Hormonbehandlingar, operera in glaskulor i livmodern, ja det finns olika alternativ för att minska problemen som kan uppstå hos stoet. Det finns dock inga hormonbehandlingar som inte är karens på så har man en tävlingshäst är detta uteslutet.
En glaskula kan opereras in i livmodern för att lura denna att stoet är dräktig. Kulorna anses till viss del efterlikna fosterblåsan vid dräktighet och tack vare detta orsakats det att gulkroppsfunktionen i äggstockarna förlängs och stoet hamnar inte i brunst på några månader. Detta kan lugna stoet de värsta månaderna, men det är ingen livslång åtgärd. Karensen på dessa kulor togs bort 2008.

Örter som munkpeppar har många hästägare att tacka för att de tagit sig igenom brunstperioder mer smärtlindrigt än tidigare. Den har även effekt på hingstar och hingstiga valacker.
Forskning på människa visar att örtens hormonliknande substanser påverkar hypofysen och balanserar hormonavsöndringen. De som provat örten på humansidan mot PMS har haft mycket positiva resultat. Man får anta att det går till på samma sätt hos våra djur, det påvisar i alla fall flertalet av de som använder det sina djur.
Munkpeppar kan hjälpa både det fysiska och det psykiska måendet i samband med brunst/löp/mens. Minskad eller utesluten mensvärk och ett jämnare humör är vad resultaten visar på humansidan.
Ston som man märker av lider av sin brunst kan man med fördel ge munkpeppar. De som är ilskna, griniga, överbrunstar eller blir allmänt nedsatta eller svårhanterade brukar svara bra på örten.
Det är inte alltid det överbrunstande stoet som är den verkliga orsaken. Många gånger är det flocken hon går i eller nära som triggar igång henne. Då är kan man behöva ge munkpeppar till alla hästarna.
Det finns andra örter som funkar bra vid lindring av dessa besvär, som till exempel bupleurum. Kombinationen av munkpeppar tillsammans med bupleurum har visat sig väldigt effektiv.
För dem som har för låg drift har vi två varianter. En för kvinnliga individer och en för manliga. Dessa båda – MD Lisa och MD Amon ökar både driften och förbättrar funktionen i fortplantningsapparaten.

I dessa sammanhang kommer även akupunkturen in. För att nå bästa resultat är kombinationen akupunktur och örter helt klart väldigt effektiv.
Akupunkturen är reglerande på brunsten. Det finns flera olika vägar att gå. Alla dessa går utmärkt att göra tillsammans med örter.

För att underlätta för din häst om den lider av brunstproblem, börja med att uteslutna andra orsaker till att den agerar som den gör. Uteslut eventuella sjukdomar eller ömheter som kan komma av någon annan anledning.
Kan du ändra miljön om du vet att den kanske inte är den bästa? Får ditt sto lugn och ro? De dagar som är som värst, kanske lika bra att låta din häst vara ute några extra timmar i hagen istället för det tänkta ridpasset. Om ditt sto grinar illa vid borstning vid ländrygg eller mellan bakbenen, gör det en annan dag istället.
Prova en ört? Eller en akupunkturbehandling? Eller kanske både och?