Vallört vid senskador på häst

Tre strukturer som bär hästen

På baksidan av hästens underben löper tre strukturer som tillsammans påverkar kotleden när hästen belastar benet. De fungerar som fjädrar: de sträcks när benet tar i marken och lagrar energi som frigörs i avstötningen.

Strukturerna består främst av kollagen typ I, ordnat i parallella, vågiga fibrer. Det är just den ordnade strukturen som ger styrka och elasticitet – och som går förlorad när skadan läker med ärrvävnad.

Vad orsakar senskador?

Forskningen är ganska samstämmig: de flesta senskador uppstår inte av ett enda felsteg, utan efter en lång period av mikroskador som senan inte hunnit reparera. Det akuta skadetillfället är ofta bara droppen som får bägaren att rinna över.

Ytliga böjsenan

Den ytliga böjsenan arbetar nära sin hållfasthetsgräns. Studier från bland annat Royal Veterinary College visar att den i full galopp sträcks nästan så mycket som den tål innan fibrer börjar gå sönder, så säkerhetsmarginalen är liten.

• Ackumulerad degeneration: upprepad hög belastning skadar kollagenfibrer och matrix gradvis, ofta utan synliga symtom.
• Ålder: efter att hästen vuxit klart minskar senans förmåga att anpassa sig till träning, och materialet blir sämre med åren.
• Hastighet och trötthet: risken ökar i höga tempon och när musklerna är trötta och avlastar senan sämre.
• Underlag: hårda, ojämna eller mycket djupa underlag ökar belastningen.

Skadan sitter oftast mitt på skenbenet och är vanligast hos galopphästar, travhästar och hopphästar.

Djupa böjsenan

Djupa böjsenan skadas mer sällan ovanför kotan. Skadorna sitter i stället ofta i kotsenskidan eller längre ner i hoven, där senan löper över strålbenet.

• Hovbalans: lång tå och låga trakter ökar dragningen i djupa böjsenan.
• Vridande rörelser: snäva vändningar och landningar efter hinder, särskilt i djupt underlag, ger belastning snett över senan.
• Kantrupturer: små revor i senans kant inne i senskidan ger ofta envis svullnad av senskidan och kan behöva opereras.

Gaffelbandet

Gaffelbandsskador delas upp efter var de sitter: övre delen (proximal desmit), kroppen eller grenarna.

• Övre gaffelbandet drabbar ofta dressyrhästar, särskilt i bakbenen. Raka hasar och kotor som sjunker mycket vid belastning är kända riskfaktorer.
• Kroppen skadas oftare hos travhästar.
• Grenarna skadas ofta hos hopp- och fälttävlingshästar och kan hänga ihop med skador på sesambenen.

I bakbenen kan en svullnad i övre gaffelbandet bli instängd mellan griffelbenen och skenbenet, vilket gör att skadan ibland läker sämre än i frambenen.

Trauma eller slitage?

En vanlig tumregel är att ytliga böjsenan skadas av trauma medan djupa böjsenan drabbas av slitage. Forskningen ger en annan bild.

För ytliga böjsenan är slitage den dominerande förklaringen. Senan mognar tidigt och har sedan begränsad förmåga att anpassa sig, så förändringar i kärnan byggs upp gradvis (Dowling m.fl. 2000). Vid obduktion har man hittat sådana förändringar även i senor som såg friska ut (Birch m.fl. 1998). Det som ser ut som ett akut trauma är därför ofta sista steget i en lång process (Patterson-Kane & Firth 2009).

För djupa böjsenan beror svaret på var skadan sitter. I hoven är förändringarna ofta degenerativa och hänger ihop med strålbenssyndromet. I kotsenskidan är längsgående revor i senans kant vanligast, och de tros uppstå genom överbelastning eller ett akut trauma, ofta ovanpå redan befintligt slitage (Frontiers in Veterinary Science 2017). Orsakerna till skador på djupa böjsenan är ännu dåligt utredda.

Cirkulation och värme

Värme är både en orsak till skador och ett tecken på dem, medan cirkulationen avgör hur snabbt senan kan reparera sig.

Värmen inne i senan

En ofta citerad studie av Wilson och Goodship (1994) mätte temperaturen inne i ytliga böjsenan hos galopperande hästar. Kärnan nådde omkring 45 °C efter några minuters galopp. Värmen bildas när senan sträcks och släpper, och den leds dåligt bort eftersom senan har få blodkärl.

Forskarna misstänker att sådana temperaturer, upprepade gång på gång, kan skada cellerna och matrix i senans mitt. Det skulle förklara varför många skador börjar som en kärnskada mitt i senan. Sambandet är rimligt men ännu inte helt bevisat.

Studier har också visat att vissa benskydd höjer temperaturen på benet under arbete. Hur mycket det påverkar skaderisken är oklart, men det är ett skäl att välja väl ventilerade skydd och ta av dem direkt efter passet.

Cirkulationen

Senor får sitt blod från muskeln ovanför, från fästet vid benet och från den tunna hinnan runt senan. Ultraljud med doppler hittar normalt mycket få kärl i friska senor. Mittpartiet av ytliga böjsenan anses vara särskilt sämre försett.

Den svaga cirkulationen är en viktig förklaring till att senor läker långsamt. Efter en skada växer nya kärl in i området, och det kan ses med doppler under läkningen.

Vad betyder det i praktiken?

• Akut skede (första dagarna): kyl, linda och vila enligt veterinärens råd för att dämpa inflammationen. Tillför inte värme då.
• Läkningsfasen: kontrollerad rörelse, som skrittning för hand, ökar genomblödningen och hjälper nya fibrer att lägga sig i rätt riktning.
• I träning: ordentlig uppvärmning, variation i underlag och vila mellan tunga pass ger senan tid att återhämta sig.

Hur senan läker – och varför ärret är problemet

En skadad sena läker i tre överlappande faser. Varje fas kräver sin typ av omvårdnad.

1. Inflammation (dag 1–10): blod och vätska fyller skadan, och enzymer bryter ner skadade fibrer. Benet är varmt, svullet och ömt.
2. Reparation (veckor till månader): nya celler bildar kollagen, till en början mest den svagare typen III i oordnade fibrer.
3. Ombyggnad (månader till år): kollagenet byts gradvis mot typ I och fibrerna ordnar sig efter belastningen.

Senan blir aldrig helt som förut. Ärrvävnaden är styvare och mindre elastisk, vilket flyttar belastningen till områdena runt ärret. Det är en viktig orsak till att många hästar skadar sig igen, ofta strax ovanför eller nedanför den gamla skadan.

Målet med rehabiliteringen är därför inte bara att senan ska läka, utan att den ska läka med så ordnade och elastiska fibrer som möjligt. Det enskilt bäst belagda verktyget för det är ett stegvis ökat rörelseprogram som följs upp med ultraljud.

Vallört – en gammal ört för senor och ben

Vallört (Symphytum officinale) har använts utvärtes vid stukningar, blåmärken och benbrott i århundraden. På engelska kallas den “knitbone”, ungefär “benlagare”.

Vad innehåller den?

• Allantoin, som anses stimulera celldelning och vävnadsläkning.
• Rosmarinsyra, med antiinflammatorisk verkan.
• Slemämnen och garvämnen, som verkar mjukgörande och sammandragande på huden.

Vad säger forskningen?

Det finns flera kliniska studier på människor där salva med vallörtsrot minskat smärta och svullnad vid stukade fotleder. I en studie från 2005 var effekten i nivå med en vanlig antiinflammatorisk gel (diklofenak). Det finns också studier vid ryggsmärta och knäartros.

Däremot finns i dag, så vitt känt, inga kontrollerade studier på vallört vid senskador hos häst. Användningen bygger på tradition, erfarenhet och resultat från människor. Det är värt att vara ärlig med. Då använder man oftast vallörtsblad som brukar ha en väldigt god effekt på läkningen.

Säker användning

• Bara utvärtes. Vallört innehåller pyrrolizidinalkaloider, samma typ av ämnen som gör vallört potentiellt giftigt. De kan skada levern om de äts. Det rekommenderas ofta att inte ge vallört i fodret.
• På hel hud. Undvik sår och sprickor.
• Inte i det akuta skedet som värmande behandling. Kylning och vila kommer först.
• Karens. Vallört ger karens enligt Svensk Travsport. Kontrollera alltid med ditt tävlingsförbund före tävling.

Johannesört och ärrbildning

Johannesört (Hypericum perforatum) används utvärtes för att stödja läkning och motverka ärrbildning.

Det finns stöd för detta i forskningen, främst från hudläkning. I djurförsök på råttor har sår behandlade med johannesört läkt snabbare och med bättre ordnat kollagen. I en klinisk studie på kvinnor efter kejsarsnitt gav johannesörtssalva mindre ärrbildning, smärta och klåda än placebo.

Resultaten i undersökningarna gäller hud och sår, inte senor. Vår erfarenhet av att avända johannesört vid ärrbildning (efter tips av veterinär) är att man kan minska ärrbildningen och därigenom öka hållbarheten med örten. Tanken att johannesört kan bidra till en mjukare och mindre ärrig läkning är alltså rimlig, men inte bevisad för senskador hos häst. Vår johannesört är alkoholbaserad samt innehåller glycerin för bästa upptag.

MD Tendon och MD Edlax

Vår uppfattning är att om man vill stödja senläkningen med örter så kombinerar man ett invärtes preparat med ett liniment. Våra produkter som ofta används just vid sen- och gaffelbandsskador är MD Tendon och MD Edlax tillsammans med johannesört. Allt finns redo i ett paket. Paketet är rabatterat jämfört med att köpa lösa produker.

Dipsacus, på kinesiska xu duan, betyder ungefär “återställ det brutna” och har lång tradition i kinesisk örtmedicin vid skador på senor, ligament och skelett. Boswellia har antiinflammatoriska egenskaper som är väl studerade vid ledbesvär hos människor. Arnika används utvärtes mot svullnad och blåmärken.

Vi har sett otaliga hästar där veterinärerna varit positivt överraskade av läkningen vid ultraljudskontroller. De är utmärkta komplement till veterinärens rehabplan.

Praktiska råd

Det viktigaste för en senskadad häst är rätt diagnos, tålamod och ett rörelseprogram som följs upp med ultraljud. Örter kan vara ett komplement i den planen.

• Ring veterinären vid värme, svullnad eller ömhet över senorna, även utan hälta.
• Kyl och vila först. Utvärtes örter hör hemma i läkningsfasen, inte de första dagarna.
• Använd vallört och johannesört bara utvärtes, på hel hud, och eventuellt skydda behandlade ben från sol.
• Följ rörelseschemat och öka inte belastningen förrän ultraljudet visar att senan är redo.
• Kontrollera karensen för alla preparat innan du tävlar. Självklart ska inte en senskadad häst tävla. Men örterna kan även användas förebyggande.
• Förebygg: variera underlagen, värm upp ordentligt, håll hovarna balanserade och ge senorna vila mellan tunga pass.
• En Equine Optimizer kan upptäcka risk för senskador i god tid och behandla så risken för senskador minskar dramatiskt.