Varför blir senan varm?
En sena är inte helt elastisk. När den sträcks lagras energi, men allt kommer inte tillbaka när den fjädrar ut. Det som förloras blir värme. Fenomenet kallas hysteres.
Wilson och Goodship (1994) beräknade med en matematisk modell, och bekräftade med mätningar på levande hästar, att temperaturen i kärnan av ytliga böjsenan kan stiga till över 43 °C i galopp. Enligt modellen stabiliseras kärnan ungefär 11 grader varmare än senans yta vid ihållande galopp. Senare studier har angett upp till omkring 45 °C.
Att värmen stannar kvar beror på att ytliga böjsenan har dålig blodförsörjning. Den kan inte föra bort värmen med blodet på samma sätt som en muskel. I stället är den beroende av att luften som strömmar förbi benet kyler den utifrån.
Vad gör värmen med senan?
Ytliga böjsenan skadas oftast just i kärnan, mitt på skenbenet. Det har fått forskare att fråga sig om värmen kan vara en del av förklaringen.
Birch och kollegor (1997) odlade celler från kärnan av ytliga böjsenan och värmde dem till 45 °C i upp till tre timmar. Senans celler tålde värmen betydligt bättre än hudceller och andra cellsorter. Forskarnas slutsats var att temperaturerna i senan knappast dödar cellerna direkt. Men upprepade värmepåfrestningar kan störa cellernas förmåga att underhålla och reparera senans vävnad, och det kan i sin tur leda till att kärnan bryts ner.
En japansk studie på galopphästar (Yamasaki m.fl. 2001) fann att cellernas överlevnad minskade efter en timme i 43 °C, och att senans kärna nådde över 43 °C när hästarna sprang på sandbana. Forskarna drog slutsatsen att nedkylning av frambenen efter lopp kan bidra till att förebygga seninflammation.
Sambandet mellan värme och senskador är alltså rimligt och återkommer i forskningen, men det är fortfarande en hypotes. Värmen är troligen en av flera faktorer som tillsammans med ålder, belastning och underlag bidrar till att senan slits.
Benskydd och lindor – skydd eller värmefälla?
Benskydd och lindor används för att skydda benen mot slag och tramp. Men de hindrar också luften från att kyla benet. Flera studier har mätt vad det betyder för temperaturen.
Studien från Wien
Forskare vid veterinärmedicinska universitetet i Wien mätte hudtemperaturen över skenbenet före och efter 20 minuters longering (Westermann m.fl.).
| Ben | Hudtemperatur efter arbete |
|---|---|
| Bart ben | Cirka 14 °C – ingen ökning jämfört med vila |
| Benskydd | Cirka 21 °C |
| Linda | Cirka 25 °C |
Forskarna såg en möjlig fördel: skydden kan snabba på uppvärmningen. De påpekade samtidigt att det inte är klarlagt om ökningen är bra eller dålig för senan.
Studien från Tennessee
Forskare vid Middle Tennessee State University (Brock m.fl. 2021) jämförde sex olika benskydd och lindor. Det bara benet svalnade under arbetet tack vare luftflödet. Benen med skydd eller lindor värmdes däremot från cirka 32 °C till 36 °C på 15 minuter och låg sedan kvar där. Inget av skydden hade gått tillbaka till utgångstemperaturen efter tre timmar.
Eftersom hudtemperaturen på underbenet speglar temperaturen på senans yta, menar forskarna att ett skyddat ben kan nå skadliga temperaturer i senan även vid måttligt arbete i måttlig värme.
Stallindor i vila
En studie från Oregon State University (McCarthy m.fl. 2025) mätte temperaturen direkt i böjsenorna. Stallindor på en häst i vila ökade temperaturen i både ytliga och djupa böjsenan, men den höll sig inom normala gränser. Stallindor verkar alltså inte vara något problem i sig – det är kombinationen av arbete och isolering som höjer temperaturen.
Nedkylning efter arbete
Kyla är ett av de äldsta råden inom hästvården, och forskningen stödjer det.
- Kyla når in i senan. Petrov och MacDonald (2003) visade att kyla på benet sänkte temperaturen i kärnan av ytliga böjsenan betydligt. Temperaturerna som uppnåddes skadade inte senans celler.
- Kompression kyler bättre. I McCarthys studie från 2025 sänkte ett kylsystem med kompression temperaturen mer än vanliga isskydd – med 10,8 grader i ytliga böjsenan och 9,8 grader i djupa böjsenan.
- Djupa böjsenan påverkas mindre. En studie av växelvis värme och kyla (Haussler m.fl. 2021) visade att temperaturen bakom djupa böjsenan varierade betydligt mindre än bakom ytliga. Den djupa senan ligger längre in och är mer skyddad mot både värme och kyla utifrån.
Värme som varningssignal
Hästens underben har nästan ingen vävnad som isolerar senorna, så temperaturen på huden speglar temperaturen inuti ganska väl. Vid en akut senskada syns en tydlig varm fläck. Den svalnar efter hand men är fortfarande något varmare än omgivningen under hela läkningen (O’Brien m.fl. 2021).
Redan 1992 testade forskare om man kunde hitta skador på ytliga böjsenan med termografi, alltså genom att mäta värmestrålning. Metoden hittade 81 % av skadorna men gav också en del falsklarm (Marr 1992). Värmekameror diskuteras i dag som ett sätt att upptäcka tidiga förändringar innan hästen blir halt, men de ersätter inte ultraljud.
Det enklaste verktyget har du redan: dina händer. Känn på benen varje dag, före och efter arbete, och lär dig hur din häst känns när den är frisk. En varm fläck över senan som inte fanns i går är skäl nog att ringa veterinären.
Värme som behandling
Värme är inte bara ett problem. I läkningsfasen kan kontrollerad värme öka genomblödningen i ett område som annars har dålig cirkulation. Högintensiv laser höjer till exempel yttemperaturen över ytliga böjsenan mätbart. I en tidigare studie med 29 hästar med skador på böjsenor och gaffelband minskade skadornas storlek mer hos hästar som fick laserbehandling än hos kontrollgruppen.
Skillnaden mot värmen i galopp är att den är kontrollerad, kortvarig och kommer i rätt fas. I det akuta skedet, de första dagarna efter en skada, ska senan däremot kylas – inte värmas.
Praktiska råd
- Kyl benen efter hårt arbete, särskilt efter galopp och hoppning. Kallt vatten, isskydd eller kylsystem med kompression fungerar alla.
- Välj luftiga benskydd med ventilation när du behöver skydda benen, och ta av dem direkt efter passet.
- Tänk på vädret. En varm dag med tungt arbete och täta skydd ger mest värme i senan.
- Känn på benen varje dag. En ny varm fläck över senan ska tas på allvar, även om hästen inte är halt.
- Kyl i det akuta skedet. Värme som behandling hör hemma i läkningsfasen, enligt veterinärens plan.
Källor
- Wilson AM, Goodship AE (1994). Exercise-induced hyperthermia as a possible mechanism for tendon degeneration. Journal of Biomechanics 27(7).
- Birch HL, Wilson AM, Goodship AE (1997). The effect of exercise-induced localised hyperthermia on tendon cell survival. Journal of Experimental Biology 200(11):1703–1708.
- Yamasaki H m.fl. (2001). Exercise-induced superficial digital flexor tendon hyperthermia and the effect of cooling sheets on Thoroughbreds. Journal of Equine Science 12:85–91.
- Westermann S m.fl. Effect of a bandage or tendon boot on skin temperature of the metacarpus at rest and after exercise in horses. American Journal of Veterinary Research.
- Brock m.fl. (2021). A comparison among equine boots and legwraps on leg surface temperature during and after exercise. Journal of Equine Veterinary Science.
- Petrov R, MacDonald MH (2003). Influence of topically applied cold treatment on core temperature and cell viability in equine superficial digital flexor tendons. American Journal of Veterinary Research.
- McCarthy RD, Ordóñez HJ, Semevolos SA (2025). In vivo effects of cold therapy and bandaging on core temperatures of equine superficial and deep digital flexor tendons. Veterinary Surgery 54(3):470–477.
- Haussler m.fl. (2021). Contrast therapy: Tissue heating and cooling properties within the equine distal limb. Equine Veterinary Journal.
- Marr (1992). Microwave thermography: a non-invasive technique for investigation of injury of the superficial digital flexor tendon in the horse. Equine Veterinary Journal.
- O’Brien m.fl. (2021). Microdamage in the equine superficial digital flexor tendon. Equine Veterinary Journal.
- Photothermal effects of high-intensity laser therapy on the superficial digital flexor tendon area in clinically healthy racehorses (2022). Animals 12(10):1253.