Hur fungerar rörelseapparaten hos hästen?

Hästens rörelser är ett samspel mellan muskler, senor, fascia, leder och nervsystem. Varje steg är en komplex kedja av krafter, spänningar och signaler, där varje struktur har en specifik roll – men allt är beroende av att hela systemet fungerar optimalt tillsammans.
Rörelse = biomekanik + neurologi + bindvävssystem
Rörelsen är inte bara en muskelkontraktion – det är en helhet där varje del påverkar nästa. En stelhet i en del av kroppen påverkar hela kedjan!
1. Nervsystemet – Rörelsens startpunkt
Alla rörelser börjar med en nervsignal från hjärnan eller ryggmärgen.
Motorneuroner skickar elektriska impulser till musklerna.
Proprioception (kroppsmedvetenhet) gör att hästen känner sin position och kan röra sig balanserat.
Reflexer ser till att hästen snabbt kan anpassa sig till underlag och balansförändringar.
Om nervsystemet fungerar dåligt → sämre koordination, stelhet eller svaghet.
2. Muskler – Motorn i rörelsen
När en muskel tar emot en nervimpuls, drar den ihop sig och skapar rörelse.
Typ I-fibrer – Långsamma och uthålliga, används vid långvarigt arbete.
Typ IIA-fibrer – Snabbare men fortfarande uthålliga, används vid kraftfulla rörelser.
Typ IIX-fibrer – Explosiva, används vid sprint och hopp.
Om musklerna är svaga eller obalanserade → rörelsen blir ineffektiv, kompensation uppstår.
3. Senor – Kraftöverföring mellan muskel och skelett
Senor är som starka rep som fäster muskeln vid skelettet.
Elastiska senor (som gaffelbandet) lagrar och frigör energi vid varje steg – som en fjäder.
Styva senor (som böjsenorna) stabiliserar lederna och möjliggör finmotorik.
Om en sena överbelastas → risk för senskador som tendinit (inflammation i senan).
4. Fascia – Kroppens elastiska nätverk
Fascia är en bindvävshinna som omsluter muskler, leder och organ.
Fördelar kraft och energi över kroppen.
Påverkar elasticitet och rörelsefrihet.
Innehåller nervreceptorer, vilket påverkar proprioception och smärtkänsla.
Om fascian blir spänd → rörelsen blir begränsad och stelhet uppstår.
5. Leder – Rörlighet och stabilitet
Lederna fungerar som gångjärn mellan skelettdelar och möjliggör rörelse.
Synovialvätska smörjer leden och minskar friktion.
Ligament stabiliserar leden och förhindrar överrörlighet.
Rätt ledbelastning minskar skaderisken.
Om lederna belastas fel → risk för inflammation (artrit) och försämrad rörlighet.
6. Rörelsekedjan – Hur allt hänger ihop
Tänk dig att hästens kropp är ett avancerat system där varje del är beroende av nästa.
Exempel på rörelsekedja vid galopp:
Nervsystemet skickar en signal till musklerna att galoppera.
Musklerna drar ihop sig och skapar rörelse.
Senorna överför muskelkraften till benen.
Fascia fördelar kraften och påverkar elasticiteten i steget.
Lederna möjliggör rörelsen och stabiliserar benens rörelse.
Proprioceptionen känner av marken och justerar balansen automatiskt.
Om en del av kedjan är stel eller svag → hela rörelsemönstret påverkas!
Hur kan vi optimera hästens rörelse?
Stärk nervsystemet → Genom varierad träning och proprioceptionsövningar.
Bygg rätt muskler → Anpassad träning för uthållighet, explosivitet och styrka.
Skydda senor och ligament → Genom rätt uppvärmning och belastning.
Minska fasciastelhet → Massage och rätt foder och örter påverkar bindväven.
Håll lederna friska → Rörlighetsträning och anpassad kost kan minska slitage.
Och inte att förglömma!
Se till att din häst är optimerad. Vi hjälper dig med detta. Optimering betyder att man ser till att hästen är rak och belastar lederna jämt. Man ser till att cirkulationen ut i kroppen fungerar som den ska. En försämrad cirkulation, om så bara lite grand, gör att vävnaden mycket lättare går sönder. Med cirkulation menar vi såklart blodets cirkulation men även lymfa, nervsignaler och meridiancirkulation. Allt som behövs för att kroppen ska fungera optimalt
Boka tid hos oss så hjälper vi dig att hålla hästen optimerad och därigenom minska risken för skador.