När bihåleinflammationen inte läker ut – om kronisk sinuit hos häst

Vad som händer i hästens huvud

Hästens huvud rymmer ett omfattande system av luftfyllda hålrum: pann- och pannmusselhålan (sinus conchofrontalis) samt käkhålan (sinus maxillaris), som i sin tur är delad i en främre och en bakre del av en benvägg. Hålrummen är klädda med slemhinna och står i förbindelse med näshålan genom en förhållandevis liten öppning högt upp i käkhålan – apertura nasomaxillaris.

Just den öppningen är hela problemets kärna. Den sitter ogynnsamt till för avrinning, den är trång, och den svullnar lätt igen när slemhinnan blir inflammerad. Så snart sekretet blir tjockare än rinnande blir hålrummet i praktiken en sluten behållare med kroppstemperatur och näring – ideala förhållanden för bakterier.

Sinuit delas traditionellt in i:

  • Primär sinuit – en luftvägsinfektion som spridit sig upp i bihålorna. Ofta streptokocker. Läker ofta ut på antibiotika och sköljning.
  • Sekundär sinuit – inflammationen är en följd av något annat: en infekterad tandrot (oftast kindtänderna i överkäken), en bihålecysta, ett progressivt etmoidalhematom, en fraktur, främmande material, tumör eller en svampinfektion. Här läker det aldrig ut förrän grundorsaken är åtgärdad.

Den kliniska bilden är i regel ensidig näsflytning, ibland med svullnad i ansiktet, tårflöde, minskat luftflöde genom ena näsborren och förstorade lymfknutor. Illaluktande flytning talar starkt för tandinblandning.

Trepanationen – vad den gör och inte gör

När flytningen inte ger med sig borrar veterinären ett hål genom benet in i det drabbade hålrummet (trepanation). Det ger tre saker: möjlighet att titta in med endoskop (sinoskopi), möjlighet att ta prover för odling och cytologi, och framför allt ett dränage så att var kan rinna ut och hålrummet kan sköljas – ofta med flera liter ljummen koksaltlösning dagligen via en kvarliggande kateter.

Det är en effektiv åtgärd. Men det är viktigt att förstå vad den inte är: trepanationen är ett fönster och ett avlopp, inte en bot. Den behandlar konsekvensen, inte orsaken.

Varför läker det inte?

Om hästen fortfarande har flytning veckor eller månader efter att dränaget lades, finns nästan alltid en förklaring. De vanligaste:

  1. Grundorsaken är inte hittad. Detta är den överlägset vanligaste anledningen. En apikal tandinfektion kan vara svår att se på slätröntgen, särskilt tidigt. Detsamma gäller små cystor, etmoidalhematom och begynnande tumörer. En vanlig oral undersökning utan spegel eller endoskop missar ganska mycket.
  2. Intorkad var (inspisserat pus). Vid långvarig sjukdom blir varet segt som kitt och går helt enkelt inte att skölja bort. Det måste avlägsnas mekaniskt, ofta via en större öppning än ett borrhål.
  3. Svampinfektion. Sekundär mykotisk sinuit, oftast Aspergillus, förekommer – särskilt hos hästar som stått länge på antibiotika, som har en tandinfektion, eller där dentalt fyllningsmaterial finns kvar i hålrummet. Svampen bildar plack på slemhinnan och svarar inte alls på antibiotika. Diagnosen ställs via sinoskopi och svampodling/cytologi, och behandlas lokalt av veterinär.
  4. Sekvester och benpåverkan. En bit avdödat ben underhåller infektionen tills den tas bort.
  5. Slemhinnan har hunnit förändras. Kronisk inflammation ger förtjockad, polypös slemhinna som täpper till nasomaxillaröppningen permanent. Då kan hålrummet inte dränera sig själv även när infektionen i övrigt är under kontroll.
  6. Dränaget stängdes för tidigt, eller så har biofilm etablerat sig – bakterier i en skyddande matris som antibiotika har mycket svårt att nå.

 

Att fortsätta skölja i månader utan att göra om utredningen är sällan rätt väg.

Så kan du stötta hästen under tiden

Det här är den del du som hästägare faktiskt äger, och den betyder mer än många tror.

Låt huvudet vara lågt. Bete och hö från marken utnyttjar tyngdkraften. Hästar som står uppstallade med huvudet uppe dränerar sämre. Så mycket utevistelse och rörelse som hästen orkar med.

Damm är fiende nummer ett. Blötlagt eller ångat hö, dammfritt strö, god ventilation, inget ammoniakos i boxen. En irriterad slemhinna svullnar, och svullen slemhinna dränerar inte.

Ånga och inhalation. Enkel ångning eller nebulisering med koksalt löser upp segt sekret. Diskutera med veterinären om nebulisering med läkemedel är aktuellt.

Foderstat och allmäntillstånd. En häst som ska läka en långdragen infektion behöver tillräckligt med energi och protein, och en fullgod mineral- och vitaminförsörjning – särskilt E-vitamin, selen och zink, som alla har dokumenterade roller i immunfunktion. Låt gärna en foderrådgivare titta på foderstaten. Det här är oglamouröst, men det är den bäst underbyggda ”immunstärkande” åtgärd som finns. Här kan man ge Immunoguarder eller MD Life för att stötta.

Följ upp och dokumentera. Notera flytningens mängd, färg och lukt, temperatur, aptit och andning – gärna med foto. Det gör veterinärens bedömning betydligt skarpare.

Om örtbaserade tillskott: MD Fungi, AntiFungi och Immunoguarder

MD Fungi och Immunoguarder är våra örtblandningar, registrerade hos Jordbruksverket som kompletteringsfoder – alltså foder, inte läkemedel. Immunoguarder innehåller bland annat echinacea, astragalus, ginseng, schisandra, codonopsis, ganoderma, angelica och lakrits. MD Fungi är en blandning med örter som traditionellt förknippas med svampproblem. Anti-Fungi är en utvärtes lösning avsedd för hud, exempelvis vid mugg och rasp men som kan användas utvärtes på alla svampdrabbade ställen.

Så här ser det ärliga läget ut:

Vad man kan säga. Flera av ingredienserna har immunmodulerande effekter beskrivna i laboratoriestudier – betaglukaner från ganoderma, polysackarider från astragalus, alkylamider från echinacea. Det är inte påhittat.

Vad man inte kan säga. Eftersom det är foder finns inga kontrollerade studier vid bihåleinflammation hos häst.

Tre praktiska saker att ha koll på:

  1. Anti-Fungi hör inte hemma i bihålan. Den är en utvärtes hudprodukt. Skölj aldrig något in i dränagehålet eller katetern som veterinären inte ordinerat – bihåleslemhinnan är känslig, hålrummet står i direkt förbindelse med näshålan, och i den bakre käkhålan ligger strukturer man verkligen inte vill irritera..
  2. Karens. Örter kan innehålla substanser som omfattas av tävlingsreglementen. Kolla karenstider mot ditt förbunds regler innan tävlingssäsongen – detta gäller oavsett att produkten säljs som foder.

Slutsats: vill du ge Immunoguarder eller MD Fungi som ett komplement är risken för de flesta hästar låg. Men de ska betraktas som just komplement. Fortsatt kommunikation med veterinären är självklart nödvändig