Varför är samarbete viktigt?
Det är onekligen intressant hur mycket man kan påverka med enbart en nål. Evelina har provat hur mycket man kan påverka steglängden på framförallt dressyrhästar, med bara en nål. Efter att hon provat på sin egen häst och känt enorm skillnad ville hon även prova om andra kände samma sak. Efter ett antal lyriska hästägare som känt stor skillnad, självklart i kombination med lösgörande arbete, en häst som fick 8 på traven i ett dressyrprogram som aldrig tidigare fått höga poäng för trav så kan vi konstatera att, den enda nålen gör skillnad!
Less is more kan man väl säga.
Sen kommer just det där, nålen gör inte allt, det är många delar som skall klaffa. Just den nålen kanske inte gör skillnad på en häst som aldrig arbetas lösgörande, eller en som har andra grundläggande problem som gör att man inte får effekt.
Har vi en sadel som klämmer? Hästen kommer inte släppa på muskulaturen lika väl som den som har en utpassad sadel.
Är hästen felskodd, eller kanske felverkad? Den kommer också kompensera för detta på ett negativt sätt.
Vi jobbar mycket med samarbete för att kunna erbjuda hästägare och häst det absolut bästa. Genom att diskutera med hovslagare, veterinär, tränare, sadelutprovare eller vem det än är når man ytterligare ett steg.
Evelinas vision i framtiden är att kunna hjälpa ekipage som helhet, men framförallt hjälpa hästar med sina ägare. Allt för många gånger stöter man på hästar som ändrat sitt beteende till det negativa och enda förklaringen är att ”den har blivit dum”. Hästarna blir inte dumma, de är inte dumma. Har man en förändring i beteende beror det på något, och vårt jobb är att ta reda på vad det är, efter veterinär om det är allvarligt. Genom att upptäcka problem eller begynnande skador i tid kan vi minska obehag för hästen och en snabbare väg tillbaka till en frisk individ.
Genom att följa upp behandlingar och kunna erbjuda kompetenta yrkesgrupper utanför vårt område kan vi förhoppningsvis komma hela vägen, genom kunskap och samarbete. Det finns alltid en underliggande orsak, ska vi lyssna på hästen istället för att bestraffa den?
Evelina har påbörjat år tre på utbildningen till Equine Optimizer och under året skall alla elever utföra ett projektarbete. Hennes projekt går ut på att se och utvärdera nålarnas effekt vid skoning. Genom en enda nål, har hon hittills fått fantastiska resultat på de hästar som tidigare har fått lugnande för att kunna bli skodda.
Hästen nedan på filmen är en av hästarna som ingår i projektet. Den har tidigare blivit skodd med lugnande men ändå inte helt tillfreds. Han spänner sig och får panik och sparkar så tyvärr har revben på hovslagaren knäckts under tidigare skoningar.
Lägg märke till hur han innan nålen, delvis spänner och sparkar två gånger, men också hur han lägger över all vikt på vänsterbak för att hovslagaren inte skall kunna lyfta benet. (Hovslagaren väljer också att släppa relativt fort då hästen som sagt tidigare skadat honom ganska rejält)
Detta är första gången hästen får denna nål vid skoning, och självklart utan lugnande.
Efter att nålen sitter i, kan egentligen tala för sig själv. Det är första gången som hästen står still och låter Aldis jobba i lugn och ro utan att sparka eller rycka till sig bakbenen. Lägg också märke till att han lyfter benet direkt när Aldis ber honom, till skillnad från innan.
Evelina har fördelen att hennes sambo, Aldis, är utbildad hovslagare. Aldis tar sig an hästar som har problem vid skoning och tillsammans kan de hjälpas åt. Aldis upplever att hästarna bli för tunga, de är inte med mentalt kring vad som händer och blir därför inte heller bättre när man drogar hästarna.
Genom samarbete, inte enbart med de hästar som är svåra att sko, kan man kommunicera kring hur hovslagaren kan sko på bästa sätt, hur vi som terapeuter kan hjälpa till ovanifrån för att hovarna skall få så bra balans som möjligt.
Vi vill kunna erbjuda en ”långsiktig behandling” för våra kunder. Vi har börjat att spåna på hur man kan, genom att ha en tränare, hovslagare, sadelutprovare och terapeut som kommunicerar med varandra komma steget längre. Genom samarbete, och självklart veterinär när det krävs, kunna följa upp mer regelbundet, kommunicera med vad tränaren ser vid ridning kontra vad vi ser vid behandling. Hur kan vi hjälpa till vid träning? Hur kan träningen hjälpa hästen utifrån vad vi ser? Behöver hästen skor? Skos annorlunda? Skall sadelutprovaren komma en gång om året och checka av? När kollade vi tänderna sist, är det därför hästen är tjafsig i munnen?
Möjligheterna är oändliga, med samarbete blir det absolut bäst resultat. För som sagt, man kan sätta alla nålar i världen, men har hästen inte rätt förutsättningar på alla plan, hjälper det inte i närheten så mycket som det kan göra.
Den där nålen för att förbättra steget, hjälper den om hästen har ont i munnen, går med fel sadel eller inte rids på ett sätt där den får möjlighet att förbättra sig själv?